Måndag 23.juni 2014

Måndag morgon. Tid hos tandhyggan. Det gick bra men man blir lite stel i käkarna.

Efter lunch bakade jag surdegsbröd, dom blev bra!  maken hade tagit in rabarber och jag kokade marmelad. Varför ska man göra allting samtidigt, ett tag var jag mig själv i vägen i köket. Men till slut var allting ok, och nu är marmeladen i glasburkar.

igår kväll såg jag ett Tv-program som heter Nunnan. Det handlade om en flicka som bestämde sig för att bli nunna. Hon kom från en djup troende katolsk familj med nio barn. Hon heter Marta. i flera år hade hon funderat över att gå i kloster. I klostret hade hon en prövotid på 2 år. När hon var 19 år blev hon nunna. Karmeliternunna, som är den strängaste orden. Man får inte lämna klostret för resten av livet. Man får inte prata mer än 1 timme efter lunch och 1 timme efter middagen. Man arbetar hela dagen i klostret och i trädgården. Ingen telefon, ingen tv ingen dator, ingen radio och inga tidningar, ingen kontakt med sin familj mer än 7 gånger om året. Man måste nog vara stark i sin tro om man ska orka med det, men hon sa att hon var lycklig och har inte ångrat sig. Hennes familj saknar henne och hennes mamma sa att det kändes som om Marta var död, för Marta får aldrig mer komma hem till sin familj.

Nu är kvällen, nästan natten här. Ute regnar det häftigt och jag får gå och lägga mig med mina funderingar.

God natt alla människor!

2 kommentarer till “Måndag 23.juni 2014”

  • Werner Jäger:

    Hallo Margarete
    Danke! Du bist so frei und gibst uns ein breites Panorama von Deinem täglichen Leben. Alles was es an Problemen, aber auch von schönen Dingen gibt. Voll ausgefüllt mit Aktivitäten und Teilnahme am Geschehen Deiner Mitmenschen bestimmen Dein Leben und gerade das ist es, was den Menschen Hilfe bringt in Krankheit oder in schweren Umständen. Weiter leben so, Du machst es wirklich gut!
    Werner

  • Margarete Hultin:

    Hallo Werner!
    Danke für deine netten Worte, sie wärmen. Für mich sind alle Menschen wichtig. Teilnahme und ein liebes Wort sind sehr wichtig für alle Menschen. Durch meine vielen Berufe mit Menschen habe ich Teilnahme und Interesse gelernt. Es gibt so viele einsame und kranke Menschen die ein nettes Wort brauchen.
    ich hoffe ihr habt auch ein bischen freude in Umeå, trots allt. Alles Gute für euch beide und bald sehen wir uns.
    Servus und Tschüs